Jag, Karin och Caroline ( mina grannar) tog med oss barnen för en promenad ner till Nordgården där vi skulle mysa med fika ute på deras gård. Tyvärr var Nordgården som vanligt en besvikelse! Nordården är ett underbart ställe med fyra små gamla röda trähus som ligger runt en innergård. Ett är restaurang, ett är bageri, ett inredningsbutik och en blombutik, med andra ord ett perfekt ställe som skulle kunna vara konstant knökat med folk. Tyvärr är service så katastrofal att det inte finns ord för det. Personalrekrytering är inte deras starka sida. Jag har gjort mängder av försök under fem år och aldrig varit nöjd. Har heller aldrig träffat någon som är nöjd. Det får mitt hjärta att gråta när ett ställe med så stor potential missköts på det sättet. Gud vad jag skulle vilja köpa loss stället och visa Billdalsborna hur ett ställe ska skötas! Vem vet, en dag kanske jag lämnar mina värmepumpar och går tillbaka till restaurangvärlden!
Vi valde istället att köpa med oss fikabröd och satt sedan på min altan hemma och fika.



En trött Leonie med napp i sin vagn och Emilia på kickbike!




Kaffe ( och en skvätt Baileys ) med morotskaka i solskenet på min altan!

När alla hade gått och jag skulle duka av fick jag vansinnigt ont bak i svanskotan. Det stålade ner i benen och en timme senare fick jag ringa hem Raffa, som jobbade på mässan. Jag kunde knappt stå på benen och var väldigt yr. Ville inte vara ensam hemma med två barn. Nu ligger jag i sängen sedan han kom hem och det känns lite bättre. Har tagit en Voltaren och det hjälpte en del. Tycker ändå att det är lite otäckt för jag vet inte vad det är och hur jag ska må i morgon. Blir det inte bra får jag nog uppsöka läkare.