Idag ska Emilia på kalas hos Agnes kl 12.oo och jag har lämnat allt ansvar till Raffa, vilket inte är helt likt mig. Själv jobbar jag idag och valde att gå upp, klä mig, käka frukost och sen åka!
UTAN att ha köpt present som Emilia kan ha med sig.
UTAN att ha lagt fram kläder till Emilia innan.
UTAN att ha förespråkat hur allt ska utföras!

Känns lite konstigt, främst eftersom jag är ett kontrollfreak, men samtidigt väldigt skönt.

Min man och jag är väldigt jämställda, främst när det gäller barnen. Det har ändå alltid varit så att jag sköter klädinköp, går på utvecklingssamtal och ordnar med div grejer som ska göras i deras liv, men Raffa går MER än mig upp på nätterna, han nattar lika ofta som jag, leker lika mycket som jag osv...
Normalt sätt hade jag nog fixat Agnes present under veckan och tagit fram kläder till Emilia som då är färdigstrukna men idag bestämde jag mig för att inte göra det!
Han kan det minst lika bra som jag och han gör det gärna!

Tror tyvärr att det är så i många fall att anledningen till att många pappor/män tar mindre ansvar beror på att mamman/frun inte släpper in dem i barnens liv. Mammorns VILL ha kontrollen, mammorna VILL ha ansvaret, mammorna VILL vara mammalediga länge....

Hur ska vi bli jämställda om vi inte tillåter männen att ta över en viss del?
Hur ska pappor kunna vara pappalediga om mammorna tar alla dagar?

Desutom så är samhället fortfarande uppbyggt på ett sätt som gör att vi kvinnor "äger" våra barn!
Är man inte gift får barnet automatiskt mammans namn.
Barnbidrag hamnar hos mamman automatiskt.
Barn står skrivna hos mamman automatiskt.

För något år sedan infördes attbarnbidraget skulle delas lika mellan föräldrar med växelvis boende. Superbra och helt korrekt men då krävs ju att mamman godkänner dettta! Och hur många mammor gör det?
Det finns säkert pappor som inte tar sitt fulla ansvar men det finns nog lika många mammor som roffar åt sig det de kan.
Media kan fortsätta skriva om hur dåliga pappor är på att vara pappalediga MEN de bör också belysa hur lite rätt en pappa har till sina barn. Hur lätt det är för en mamma att styra en mans liv med den makt vi sitter inne med!

När ska Sverige vakna och se att det finns pappor som mister sina barn pga mammors fullkomliga makt över barnen?
När ska vi inse att det finns pappor som gör allt för sina barn men ändå mister dom!
När ska vi bli jämställda på ALLA plan?